Oro

Ända fram tills nu ikväll har jag klarat mig. Ända fram tills nu har jag känt lugn och harmoni med mig själv och livet runtomkring. Ända fram tills nu har jag varit helt opåverkad av andras stress inför den annalkande julen. Ända fram tills nu har jag njutit av nuet och känt mig road av att pyssla lite med att koka knäck och julpyntat i mitt bo.Ända fram tills nu. Ikväll kom det krypande, tyst som en tjuv om natten, långt ner i magtrakten, ett litet surrande av oro. Sakta vandrade den lilla ännu ganska oskyldiga oron upp till mitt huvud och innan jag visste ordet av så var popcorn helvetes maskinen på och nu kan jag inte stänga av den! Funderar på vad jag ska köpa till min barn? Funderar på vad jag kan köpa till mina barn för pengar jag inte har så himla många.Funderar på maten som ska släpas hem och innan betalas med pengar som jag inte har så himla många. Funderandet blir till en explosion av vilt spridda tankar om jul, nyår, mat, pengar, julklappar, vänner, jag är röksugen, kanske ska ta ett glas vin, jag är galen, ta dig samman, måste handla, måste laga mat, Gud hjälp mig!

Tro det eller ej, men jag tar mig samman som genom ett mirakel. Tar några djupa andetag, knäpper mina händer och ber. För det hjälper mig. De sista fyra åren i mitt liv har jag förstått att det räcker inte med bara viljestyrka från mig för att klara av mig själv. Jag behöver hjälp och jag har hittat en kraft som bär mig när det är jobbigt. För enkelhetens skull kallar jag min kraft Gud. Jag är inte religiös, men jag har funnit andligheten inom mig och det är jag från botten av mitt hjärta tacksam för. Så jag knäpper mina händer och ber om lugn. Jag ber om tillit.

Jag ber om en God Jul.